BDSM-Institutet

Noveller - Novell 101

Bondage-lek

BDSM-novell av Magnuz Binder.

Hon kände trädets skrovliga bark mot sin rygg och den ljumma vinden som smekte hennes hud. Hon kände även solens varma strålar. Plötsligt vidrörde något hennes kind lätt och hon ryckte till. Sekunden senare kände hon även något mot sin andra kind. Två fingrar, det måste vara det, följde konturerna av den svarta läderögonbindeln över hennes kinder och upp till hennes tinningar på ömse sidor. För några ögonblick virvlade fingertopparna lekfullt runt i hårfästet där, sedan gled de fjäderlätt ned längs hennes ansikte. Efter att ha glidit över hennes örsnibbar stannade de på läderremmen som bet in i hennes skinn mellan örsnibbarna och käkvinklarna. Plötsligt kände hon en varm andedräkt mot sitt ansikte och sedan en varm, fuktig kyss mot först sin överläpp och sedan mot underläppen där hennes läppar slöt sig om den stora gummibollen som hölls stadigt på plats i hennes mun av läderremmen och tvingade isär hennes käkar till en nästan smärtsam vidöppenhet.

Så var de kyssande läpparna borta och fingrarna fortsatte sin fjäderlätta vandring ned över hennes käkvinklar och vidare ned längs hennes hals. De strök över hennes nyckelben och lämnade hennes hud ett ögonblick för att passera över repen som passerade hennes axlar och pressade hennes skuldror mot trädstammen bakom henne. Hon rös till när fingrarna fortsatte nedåt och sände ilningar genom hela hennes kropp när de snuddade vid hennes armhålor, halvt blottade som de var av att hennes armar dragits bakåt för att hennes handleder skulle kunna förenas av flera stadiga varv rep bakom trädstammen. Fingrarna fortsatte en liten bit nedåt längs hennes sidor men vek sedan av framåt. Hon kände handflatorna få kontakt med undersidan av hennes svullna, känsliga bröst och kupa sig runt dessa medan tummarna fortsatte uppåt, upp över hennes vårtgårdar och upp till hennes styva, värkande bröstvårtor. Där började de fjäderlätt stryka fram och tillbaka över topparna. Varje rörelse sände en våg av kittlande värme genom hennes bröst och vidare genom hela hennes kropp. Hon försökte skjuta fram sina bröst mod de smekande fingrarna för att få mer stimulans, men hennes ansträngningar hade ingen som helst effekt.

Så upphörde smekningarna och hon kved högt bakom gummibollen. Hennes bröst värkte, både av de hårt åtdragna repen runt deras bas som tvingade ut dem som två svullna, rodnande, ömma och känsliga klot, och efter mer underbara smekningar. Hon andades tungt, nästan andfått genom näsan nu. Men fingrarna lämnade hennes bröst och smekte fjäderlätt utåt över hennes revben innan de fortsatte ned längs hennes sidor. När de nådde hennes midja lämnade de ännu en gång hennes hud för att passera över de grova rep som höll hennes kropp säkert förankrad vid trädstammen bakom henne. Fingrarna fortsatte ned över hennes höfter och stannade till ett ögonblick.

Plötsligt kände hon en varm, fuktig andedräkt mot sitt sköte. Hon skälvde till och väntade, men inget mer hände utom att fingrarna fortsatte smeka ned längs utsidan av hennes lår. När de passerade hennes knän gled de bakåt och sände en lång ilning igenom henne när de kittlande berörde hennes knäveck. Hon borrade ned tårna i den mjuka marken, knep ihop ögonen bakom ögonbindeln och pressade sin nacke mot trädet. Men det varade bara ett ögonblick innan fingrarna fortsatte ned längs hennes vader. Fingrarna stannade till när de nådde ned till repen runt hennes anklar, som höll hennes fötter i ett säkert grepp på ömse sidor om trädstammen och tvingade isär hennes ben.

Så följde fingrarna repens överkant till insidan av hennes vader. Där fortsatte de den fjäderlätta vandringen uppåt längs insidan av hennes vader. När fingrarna passerade insidan av hennes knän kunde hon känna vartenda hårstrå på hennes kropp resa sig. Ilningar löpte upp genom hennes ben och fick dem att skälva okontrollerat, samtidigt som det kändes som om något höll på att slå knut på sig själv i hennes ljumskar. Återigen kände hon den varma, fuktiga andedräkten mot sitt sköte och den här gången gnydde hon högt genom näsan och vred sig som en mask, så gott repen som höll henne förenad med trädstammen tillät det. Plågsamt långsamt och i fjäderlätta cirklar fortsatte fingrarna högre och högre upp längs insidan av hennes lår. Hon spände sig så hon nästan inte kunde andas längre. Närmare och närmare... Då och då accentuerades de fjäderlätta smekningarna av en ny pust av varm, fuktig andedräkt mot hennes sköte. Hon försökte skjuta fram underlivet men repen höll henne så säkert mot trädet att hon bara kunde röra det någon centimeter. Nu nådde fingrarna hennes ljumskar. Hon kved och kastade med huvudet medan fingrarna gled fram och tillbaka i hennes ljumskveck. Hon försökte vrida sitt underliv så att fingrarna skulle komma åt bättre, men utan något resultat.

Så försvann fingrarna. Hon skrek rakt ut genom munkavlen av frustration, men det hördes bara ett gurglande och ett vinande genom näsan. Plötsligt kände hon något nypa om hennes ena bröstvårta och börja knåda den. Greppet var hårt, balanserande på gränsen till smärtsamt, men i hennes nuvarande tillstånd eggade det henne bara ännu mer. Hon kände en hand mot sin mage. Den gled nedåt, följde repen som löpte från repen runt hennes midja och ned mellan hennes ben, följde dem ned över hennes rakade pubisberg och vidare in mellan hennes blygdläppar, följde repen till där de särades av hennes svullna knopp som pressades fram mellan dem. Där stannade fingrarna, med ett av dem vilande direkt på hennes svullna, värkande, otroligt känsliga knopp.

Det behövdes inte mer. Hela hennes kropp knöt sig i kramp. En otrolig våg av intensiv njutning rullade ut från punkten där det enda fingret vilade. Hennes egna skälvningar var tillräckliga för att frammana ännu en våg, minst lika intensiv. Och ännu en. Och återigen en. Hon orkade inte mer nu, men hennes eget underliv förrådde henne. Våg efter våg av njutning fortsatte rulla ut från det. Hon skrek bakom munkavlen, vred sig som en mask för att komma bort från det vilande fingret som utan att göra något gav henne dessa outhärdliga sensationer. Till slut avtog det. Hon kände inte längre den skrovliga barken mot sin rygg, den ljumma vinden och den varma solen mot sitt skinn, fingrarna som fortfarande knådade hennes bröstvårta, fingret som vilade mot hennes allra känsligaste. Hon hörde inte längre suset i trädkronorna, fåglarnas kvitter, insekternas surr. Bakom ögonbindeln märkte hon inte hur det mörknade men så småningom var allt borta. Hon hängde lealöst i repen som höll henne fast mot trädstammen.

Han log ömt när han kysste hennes svettiga panna och började lösa upp repen som gjort henne till hans.