Stående med vattendunk

BDSM-scen av Magnuz Binder.

"TV-filmen slutar om två timmar och tjugo minuter. Om du inte har lyckats ta dig ut i vardagsrummet och gett mig en skön avsugning innan dess så kommer jag och släpper loss dig. Efter att ha gett dig etthundrafyrtio rapp med ridspöet på rumpan, ett för varje minut du låtit mig vänta..."

Med de orden lämnade han rummet och stängde dörren efter sig. Hon hörde hur han satte på TVn och ett svagt knirk när han sjönk ned i soffan.

Hon gnydde bakom munkavlen och överblickade sin situation så gott hon kunde. Hon stod naken mitt på golvet med handlederna hoplåsta med polishandbojor bakom ryggen och även fotlederna hoplåsta med polishandbojor. En stor gummiboll hölls på plats i hennes mun av ett seldon med läderremmar som var spända runt hennes nacke, under hennes haka och över hennes hjässa. I ett spänne på remmen över hennes hjässa var en kedja fastlåst med ett hänglås och fortsatte ned till den korta kedjan mellan hennes handbojor där den var fastlåst med ännu ett hänglås. Kedjan var så kort att den tvingade hennes huvud litet bakåt även om hon förde upp sina händer så högt hon kunde bakom ryggen för att slacka på kedjan. Vid hennes fötter låg nycklarna till handbojorna. Det skulle ha varit en ganska enkel sak att sätta sig ned på golvet, få tag i nycklarna och efter litet fumlande lyckas låsa upp bojorna om det inte hade varit för hans små djävulska komplement...

På hennes bröstvårtor satt ett par japanska syklämmor förbundna med en kedja. Vid kedjans mitt var en sträng av hopknutna, kraftiga gummisnoddar fäst. Strängens andra ände var fastkrokad vid lampkroken i taket. Strängen var egentligen litet för kort vilket gjorde att hennes bröstvårtor lyftes uppåt flera centimeter trots att strängen tänjt sig en bit. Eftersom strängen var elastisk kunde hon ändå sätta sig ned på golvet men på bekostnad av att klämmorna skulle dra och nypa mycket hårdare i hennes bröstvårtor. Med tanke på fotbojorna skulle hon knappast kunna ta sig upp igen för att lätta belastningen på bröstvårtorna innan hon lyckats låsa upp bojorna.

Hon hade insett att det förmodligen vore mindre plågsamt att stå kvar och vänta tills han släppte loss henne än att försöka trotsa hans diaboliska riggning, även trots de utlovade 140 rappen. Tyvärr hade han också insett det och riggat ytterligare en sak för att förmå henne att inte välja den utvägen.

Halvvägs upp på gummisnoddssträngen hade han knutit fast ett paketsnöre som löpte upp till och igenom ändlänken på en kort kedja som hängde i samma krok i taket som strängen var fäst i. I den andra änden av snöret hängde en tom femlitersdunk. Det vill säga, den hade varit tom alldeles nyss. I takkroken hängde nämligen även en tiolitershink fylld med vatten och från den ledde en smal slang ned i dunken. Genom hävertverkan rann vattnet långsamt ned i dunken och gjorde den sakta men säkert tyngre. Detta gjorde också att den genom snöret och gummisnoddssträngen drog hårdare och hårdare i hennes bröstvårtsklämmor. Än så länge var bidraget från dunken försumbart jämfört med det från den spända gummibandssträngen, men hon hade inga problem att föreställa sig hur det skulle bli när dunken var full och vägde drygt fem kilo.

Hon stålsatte sig och böjde på knäna för att komma ned i nigsittande och sedan sittande för att komma åt nycklarna. Men innan hon kommit ända ned hade dunken lyfts så att den tog i kedjelänken snöret löpte genom. Det gjorde att elasticiteten bara i halvan av gummisnoddssträngen nedanför det fastknutna snöret kunde utnyttjas. Den snabba ökningen av belastningen på hennes bröstvårtor överväldigande henne och hon rätade på benen med smärttårar i ögonen. Hon kved högt bakom munkavlen. Om han bara hade lämnat dörren öppen så att han kunde se och höra henne hade hon säkert kunnat beveka honom, men med tanke på hur svagt TVn hördes genom dörren förstod hon att han knappast kunde höra henne över TV-ljudet ens om han skulle vilja det. Det var upp till henne själv nu.

Precis utanför dörren hade han satt sig tillrätta på stolen han tagit fram och lutade sig framåt för att beskåda showen genom nyckelhålet med ett leende lekande i mungiporna...