Leksak

BDSM-scen av Magnuz Binder.

"Be snällt!"

Hon gnydde när hans varma, fuktiga andedräkt smekte hennes styva bröstvårta. När han långsamt tömt sina lungor mot hennes mjuka bröst flyttade han sitt huvud till hennes andra bröst medan han andades in. Han stannade med sin mun så nära hennes andra bröstvårta att hans läppar nästan nuddade den, och andades sakta ut så att även den omfamnades av hans varma andedräkt. Hon tvekade, men till sist tog hennes kättja överhanden, kanske hjälpt litet på traven av hans fingrar som fjäderlätt dansat över hennes blygdläppar de närmast föregående minuterna.

"Snälla Master, bind mina bröst hårt och smek och knåda dem, slicka och sug på mina bröstvårtor, nyp och nafsa i dem. Låt mig få suga din kuk och utnyttja mig som du vill. Snälla..."

Hon lät verkligen som om hon menade det och han log. Mjukt sög han in hennes bröstvårta mellan sina läppar, lät sin varma, våta tunga svepa fram och tillbaka över dess topp, sög hårdare och nafsade försiktigt i den med tänderna. Hon flämtade och kved av behandlingen. Den andra bröstvårtan fick samma behandling innan han reste på sig för att hämta mer rep och andra leksaker. Hon stod kvar och andades tungt, kunde inte så mycket annat med knän och fötter stadigt hopbundna och händerna uppbundna bakom ryggen, hållna säkert på plats med rep runt hennes bröstkorg, strax nedanför hennes bröst och över hennes axlar.

Jo, han skulle utnyttja henne, använda henne som sin egen lilla leksak, leka med hennes kropp och din själ, njuta av anblicken av henne och hennes reaktioner. Det skulle dröja innan han utnyttjade henne på det sätt hon verkligen ville, det var en lång, lång väg dit av njutning, små överraskningar och lagom kittlande doser smärta, men han skulle se till att hon på vägen dit inte hann sakna det hon just då trodde att hon ville ha, utan att hon var fullt upptagen med andra upplevelser. Hon skulle nog hinna be om mer på vägen, om både det ena och det andra, kanske även om saker som hon aldrig trott, vetat eller vågat erkänna ens för dig själv att hon ville ha. En del önskningar kanske han skulle uppfylla, andra kanske inte. Och oavsett vad hon ville tro eller erkänna skulle hon älska nästan, men bara nästan, varje sekund av det.