BDSM-Institutet

Scener - Scen 115

Katt på mus

BDSM-scen av Magnuz Binder.

Hennes lår skakade av ansträngning. Hon visste inte hur länge hon hade stått som hon gjorde, men hennes ben tyckte definitivt att det var alldeles för länge. Med fötterna inspända i ett par skor med mer än decimeterhöga klackar var det allt annat än vilsamt att stå med benen isärtvingade av en meterlång spridarstång. Det lämnade dessutom hennes sköte vidöppet, utlämnat och sårbart, något hon var mycket medveten om just nu. Hans lätta, smeksamma beröringar av hennes ömma blygdläppar höll på att göra henne galen, och när hans fingrar sökte sig in mellan blygdläpparna kved hon bakom munkavlen. De lekte runt i det våta, hala mellan hennes slidöppning och klitoris och lyfte henne högre och högre.

Hon ville pressa sig hårdare mot hans hand, gnugga sig mot den, men hon hindrades av slavhalsbandet runt hennes hals med kopplet som han höll stramt sträckt uppåt mot väggen ovanför hennes huvud. Ögonbindeln förhindrade henne att se honom, men hon kunde känna hans värme stråla genom den svala rumsluften mot hennes nakna hud där han stod tätt intill henne. Med jämna mellanrum kunde hon även känna hans varma andedräkt svepa över hennes ansikte. Hon ville trycka sig mot honom, klamra sig fast vid honom, men handbojorna som höll ihop hennes händer bakom ryggen, tillsammans med hennes fångna fötter och kopplet gjorde att hon bara kunde stå som hon gjorde och ta emot det han ville ge henne.

Hans fingrar hade nästan drivit henne ända till klimax nu, och hon gnydde oavbrutet bakom munkavlen. Hennes höfter och underliv levde sitt eget liv och dansade under hans manipuleringar och på hans hala, våta, underbara fingrar. Och plötsligt var fingrarna borta. Hon kved av frustration bakom munkavlen och försökte samtidigt stålsätta sig mot det hon visste skulle komma.

Hon hörde vinandet och ögonblicket efter brände det till i hennes underliv när den niosvansade kattens smidiga lädertungor kysste hennes svullna kön. Trots ett desperat försök att kontrollera sig ryckte hon ändå till ordentligt. Rycket fick det tunga hänglåset på kedjan mellan hennes bröstvårtsklämmor att hoppa till och slita i hennes redan mycket ömma bröstvårtor. Den smärtan var långt värre än den kattens uppvaktning orsakade och hon skrek till bakom munkavlen.

När ett nytt vinande nådde hennes trumhinnor stod hon spänd som en fiolsträng, fast besluten att inte röra sig när rappet träffade. Trots det skakade hon till när de nio ringlande svansarna begravde sig i och mellan hennes blygdläppar. Hon kunde känna en av dem ge hennes klitoris en het, häftig kyss medan en annan markerade en flammande väg längs hela den ena av hennes inre blygdläppar. Men inte ens smärtan från dem var mycket jämfört med den från hennes bröstvårtor när det tunga hänglåset ånyo dansade till.

När det tredje rappet landade i hennes svullna underliv hade hon spänt sig så hårt att hon lyckades stå nästan helt still. Hennes belöning blev att den skarpa, olidliga smärtan från hennes bröstvårtor uteblev och ersattes av ett dovt molande. Samtidigt insåg hon att hennes nästan krampartade anspänning måste tvinga hennes sköte vidöppet, för nu kändes det som om varenda en av snärtarna fann vägen in mellan hennes yttre blygdläppar och lämnade sina djupa, brännande kyssar över hennes klitoris, inre blygdläppar, förgård och slidmynning. Och trots måltavlornas tunna, ömtåliga hud var smärtan mindre nu än när de smidiga läderremmarna begravde sig i hennes yttre blygdläppar, ljumskar och lårinsidor.

Ännu ett rapp, hon räknade nästan omedvetet till det fjärde, spred ännu en gång eld i hennes underliv. Hon skälvde till, men skälvningen var ändå så mjuk att hennes bröstvårtor klarade sig nästan helt från verkningarna av den dansande tyngden mellan dem.

När det femte rappet spred sina kyssar över hennes sköte kände hon plötsligt hur hon började stiga igen... Han märkte det också på den ändrade tonen i hennes gnyenden och kompenserade för det med nästa rapp som var betydligt hårdare än de föregående. Det fick henne att ånyo hoppa till ordentligt. Hon skrek igen bakom munkavlen när det tunga hänglåset slet i hennes bröstvårtor.

De följande rappen var lika hårda som det närmast föregående, men hon lyckades ändå kontrollera sig så att de inte orsakade värre skälvningar genom hennes kropp än de som hennes upphetsning och utmattade benmuskler redan åstadkom. Och så plötsligt slutade det. Hon hade tappat räkningen men insåg att hon måste ha genomlevt ytterligare tio rapp.

Samtidigt som hon sakta slappnade av musklerna i sin kropp kände hon åter hans mjuka, lekfulla, retsamma, underbara fingrar söka upp hennes ömma, våta, svullna, randiga underliv och börja dansa runt där. Hans andedräkt smekte hennes öra och fick henne att rysa till när han viskade:

"40 avklarade, 60 kvar nu, min lilla leksak..."