Diskning

BDSM-scen av Magnuz Binder.

En vacker dag skulle hon lära sig tänka efter ordentligt innan hon talade. Diskussionen hade verkat ofarlig när den rört diskning och städning och hon beklagat sig över hur tråkigt hon tyckte det var att diska. Men i samma ögonblick hon hade sagt det hade hon sett hur något hade tänts i hans ögon och hon visste att hon borde ha hållit tyst.

Nu stod hon där vid diskbänken, och tråkigt var ett ord hon hade svårt att få att passa ihop med situationen. Inte så att hon höll på att dö av skratt, men om det var tråkigt var hon i alla fall för fokuserad på annat för att märka det.

Hon böjde på knäna för att få tag i ännu en tallrik men avståndet från diskbänkskanten till diskhon gjorde att hon ändå var tvungen att sträcka fram händerna vilket fick kedjan mellan hennes bröstvårtsklämmor och handbojor att dra smärtsamt i bröstvårtorna. Att böja sig framåt för att nå bättre var inte heller någon god idé eftersom det fick kedjan från hennes halsband ned längs hennes ryggrad och runt repen som tvingade ihop överdelen av hennes lår att dra klämmorna i hennes blygdläppar nedåt och bakåt. Och även om hennes blygdläppar var mjuka och flexibla var det definitivt inte skönt. Med ett lätt stön bakom den stora bollmunkavlen som fyllde hennes mun rätade hon på benen igen och försökte föra borsten över tallriken genom att bara röra fingrarna, men rörelserna fortplantade sig ändå genom kedjan till hennes bröstvårtsklämmor och höll henne fortlöpande medveten om deras existens.

Till sist hade hon fått ren tallriken på både över- och undersidan och spolat av diskvattnet. Då var det dags för nästa prövning när hon med de små, hasande steg som de tätt sammanlänkade bojorna runt hennes fotleder tillät fick masa sig halvmetern bort så att hon kunde ställa tallriken i diskstället. Vart och ett av de decimeterlånga stegen fick den långa grova vibratorn djupt i hennes sköte och fastklämd mellan hennes hopbundna lår att vicka fram och tillbaka på ett sätt som balanserade på gränsen mellan obehagligt och stimulerande. Inte blev det lättare av vinglandet i de skyhögt stilettklackade skor han spänt fast hennes fötter i heller. Hon hade aldrig tänkt på det idiotiskt långa avståndet mellan diskho och diskställ tidigare, men nu påmindes hon om det för varje steg. Efter fem steg kunde hon med viss smärta men åtminstone utan att slita bröstvårtorna av sig få upp tallriken i diskstället och sedan var det bara att hasa sig tillbaka igen för nästa tallrik.

Hon hade förstås teoretiskt sett möjligheten att ta av klämmorna från bröstvårtorna, och sedan skulle hon till och med kunna nå att ta av klämmorna på blygdläpparna och munkavlen, men hon såg inte det som ett realistiskt alternativ. Dels var det bara så att om han hade satt på henne något fick det sitta där tills han tog av det, dels var hon allt annat än säker på att hon ville veta vad som skulle hända om hon tog av klämmorna utan hans tillstånd.

Så hon suckade litet bakom munkavlen, försökte kasta några hårtestar ur ansiktet utan att ruska på brösten samtidigt och böjde på knäna för att få tag på nästa tallrik. Nåja, hon hade ju åtminstone inte tråkigt...