Delat är dubbelt

BDSM-scen av Magnuz Binder.

Hon litade inte helt på sin väninna, så inte förrän hon hörde det första karakteristiska klicket bakom ryggen på henne började hon klämma ihop sina egna handbojor. Fyra distinkta klickserier senare fanns ingen återvändo. Händerna satt stadigt fast bakom ryggen i stålbojorna som även var trädda under grenrepen som gick från ett par repvarv runt midjan och ned mellan skinkorna. Nästan synkroniserat sneglade båda samtidigt upp mot arrangemanget i taket. Vad som vid första anblicken såg ut att vara ett virrvarr av kedjor, snören och is var i själva verket ett väl genomtänkt system för att hålla dem hjälplösa en viss, obestämd tid, och lägga till några bonusar på vägen.

Det fanns ytterligare bonusar också, som inte bestämdes av arrangemanget i taket. Hon flämtade till när hon påmindes om den första i form av ett plötsligt vibrerande i sitt underliv. Hon flämtade till bakom munkavlen och mötte sin väninnas breda flin, som lyste tvärs genom dennas munkavle. Väninnan hade inte väntat länge med att utnyttja kontrollen till det vibrerande ägg som hölls stadigt på plats i hennes slida av de strama grenrepen. Hon övervägde om hon skulle svara med samma mynt medan vibrationerna fortsatte att reta hennes underliv men beslöt sig för att vänta en stund än. Hon gjorde ändå en snabb markering genom att snabbt dra upp reglaget i kontrollen i sin egen hand på max, bara för att dra ned det lika snabbt igen.

Hennes väninna gnydde till vid den korta eruptionen av vibrationer i sitt eget underliv och hon knäade till, men rätade raskt på sig när bröstvårtsklämmorna ryckte till i hennes bröstvårtor genom det snöre som var fastbundet i den korta kedjan mellan dem och sedan draget upp till och trätt genom en länk högt upp på en kedja som hängde ned från taket mitt emellan flickorna. I änden på snöret var en isbit fastknuten som förhindrade änden att slinka igenom kedjelänken. Naturligtvis var arrangemanget symmetriskt så att båda flickornas bröstvårtor var utrustade på samma sätt. Snörena var inte hårt spända, men tillräckligt för att ingendera flickan skulle få för sig att försöka sitta ned och avlasta fötterna från balanserandet i de högklackade skorna. Åtminstone inte innan isbiten hade smält. Visserligen skulle klämmorna kunna glida av bröstvårtorna vid mycket hård belastning, men till priset av mycket smärta och förmodligen en del skinn också.

Det var inte första gången hon och hennes väninna lekte den här leken, det hade skett litet av och till ända sedan de båda hade blivit medvetna om både sitt eget och den andras intresse för BDSM. Oftast hade det blivit under de perioder då båda hade varit "mellan pojkvänner", men ibland även som omväxling när en eller båda hade haft pojkvänner, och en gång till och med som en slags födelsedagspresent till väninnans dåvarande pojkvän.

Det fortsatta vibrerandet i underlivet började bli ganska frustrerande nu, och hon beslöt för att ge igen, fast på ett annat sätt. I änden på kedjan från taket hängde en spridarstång vars ändar var fästa i knutpunkten mellan repen runt midjan och mellan benen på respektive flicka. Genom att ta ett par korta steg framåt, begränsade av bojorna runt hennes fotleder, och utnyttja stången för att skjuta sin väninna framför sig tvingades väninnan backa så att snöret till bröstvårtsklämmorna sträcktes. Väninnan skrek till bakom munkavlen och försökte cirkla runt så snabbt hon kunde så att hon kom närmare mittpunkten under kedjan igen och sträckningen i bröstvårtorna minskade. Väninnan fortsatte och lyckades manövrera så att hennes angripare plötsligt hamnade i samma situation som hon själv nyss. Efter en stunds manövrerande med attacker, finter och pareringar från båda flickorna blev de stående stilla igen, med svetten glänsande men med en förnyad jämvikt mellan belastningen på respektives bröstvårtor igen.

Hon beslutade att det var dags för väninnans underliv att få sig en ordentlig omgång av vad hon själv redan genomlidit nu, och vred upp reglaget till väninnans vibrator på max. Hennes väninna hade alltid haft en svaghet för vibratorer och den gav sig snabbt till känna nu genom en allt snabbare andning genom näsan och allt gällare gnyenden bakom munkavlen. En orgasm och förlorad kontroll just nu skulle kunna få smärtsamma efterverkningar, vilket väninnan insåg genom sitt njutningsrus och försökte undvika. Hon kände hur vibrationerna i hennes eget underliv dog ut och mötte väninnans vädjande blick. Men hon var inte färdig än, inte riktigt än.

Just då utlöstes den första bonusen i form av en mindre isbit fastknuten i änden på ett grovt snöre med en rejäl tyngd som även var fäst i ett hänglås i den övre änden på kedjan. Hänglåset var även vad som förhindrade kedjan att glida ur den ring, upphängd i en takkrok, som den var trädd genom. Men tyngden drog kedjan längre genom ringen, och drog därigenom länkarna som bröstvårtsklämmorna var fästa vid högre upp, sträckte snörena till dem hårt, ända tills rörelsen stoppades av ett andra hänglås fäst i kedjan. Båda flickorna ylade högt bakom munkavlarna av smärtan och försökte ställa sig ännu mer på tå i sina högklackade skor för att vinna någon centimeter i höjd och minska sträckningen av bröstvårtorna i motsvarande grad.

Sakta avtog den intensiva smärtan i bröstvårtorna och båda flickorna blev stående stilla, darrande och svettiga. Det de hade att hoppas på nu var att isbitarna som höll snörena till bröstvårtsklämmorna vid kedjan skulle smälta så snabbt som möjligt. Och den vars isbit smälte först skulle kunna få ett elakt övertag att manövrera den andra så att dennas bröstvårtor sträcktes ännu hårdare och mer smärtsamt, ända tills även dennas isbit hade smält nog för att snöret till dennas bröstvårtsklämmor skulle frigöras.

Men det var ett tag kvar tills dess, och efter det kom den verkliga finalen, när den stora isbiten som höll ett par nycklar, som passade till bådas hand- och fotbojor, högt utom räckhåll för dem, hade smält så att dessa föll ned och blev hängande i ett snöre i höfthöjd, inom räckhåll för deras fingrar. Om något skulle klicka fanns det extranycklar i ett skåp i köket, men de skulle inte gå att komma åt utan mycket samarbete av båda. Den av flickorna som först fick tag på nycklarna och befriade sig skulle få helt fria händer med den andra. Då kunde det kosta på att ha varit alltför elak medan de båda var begränsade av sina nuvarande bojor.

Men dit var det som sagt var en lång stund, och tills dess kunde de åtminstone fortsätta att småjävlas med varandra. Väninnans annalkande orgasm, som abrupt skjutits upp av den nyss utlösta bonusen, började göra sig påmind igen genom de gälla gnyenden och alltmer desperata blickar hon undslapp sig. När vibrationerna i underlivet plötsligt upphörde igen så ersattes ljuden och blickarna av en lättad suck bakom munkavlen. Men lättnaden var kortvarig när den kontinuerliga stimulansen ersattes av korta, oregelbundna skurar av vibrationer, ackompanjerat av små skrin, allt under ett sadistiskt flin runt munkavlen från motparten som för ögonblicket hade full kontroll, så långt hennes egna bojor tillät henne, över både vibratorn, väninnan och situationen.