BDSM-Institutet

Scener - Scen 122

Vibrationer

BDSM-scen av Magnuz Binder.

Hon flämtade och gnydde bakom munkavlen. Det måste sluta, nu!!! De breda läderremmarna som höll henne knarrade under hennes ansträngningar men knarrningarna hördes knappt över det infernaliska surrandet. Hennes darrande fingrar försökte än en gång få in nyckeln i hänglåset som höll hennes handbojor hoplåsta bakom hennes rygg, men ännu en orgasmvåg vällde över henne innan hon ens prickat själva låshuset. Hon spasmade, ryckte och stönade högt bakom munkavlen, och ännu en gång föll nyckeln från hennes fingrar.

Fem vibratorer! Fem!!! Så många djävulska små maskiner hade han applicerat på hennes kropp innan han ens börjat binda henne. Hade han startat dem redan då hade han förmodligen aldrig lyckats låsa ihop henne till det hjälplösa paket hon var nu. Men han hade lagt henne på mage på sängen, fäst läderbojor runt hennes handleder och låst ihop dem med hänglås bakom ryggen, fäst matchande läderbojor runt hennes fotleder, låst ihop dem och sedan låst ihop dem med handbojorna så att hon hamnade i en stram hogtie. Han hade avslutat det hela med det breda läderhalsbandet som begränsade hennes huvuds rörlighet, den stora bollmunkavlen som fyllde hennes mun och omöjliggjorde varje försök till verbal kommunikation och ögonbindeln som både berövade henne synen och omöjliggjorde vädjande blickar.

Och sedan hade han startat vibratorerna! De två han hade tejpat fast mot hennes känsliga bröstvårtor hade omedelbart fått hennes uppmärksamhet, den vibrerande analpluggen var definitivt intressant, vibratorstaven i hennes sköte var otvivelaktigt trevlig, men tillsammans med det vansinniga vibrerande ägget han tejpat fast mot hennes klitoris blev allt bara för mycket. Hon hade kommit inom loppet av några sekunder, hjälpt på vägen av det faktum att hennes blindhet och det höga, monotona surrandet från vibratorerna gjorde att hon inte kunde fokusera på så mycket annat än de vilda sensationerna vibratorerna åstadkom i hennes kropp.

Hon mindes svagt att han hade tryckt en nyckel i hennes hand, förklarat för henne att den gick till låset till hennes handbojor vid vilket den också var fäst med ett snöre, och sagt åt henne att hon fick ta sig loss själv. Det var ett oräkneligt antal orgasmer sedan. När hennes kropp hade fått nog av den otroligt intensiva stimulansen hade hon börjat försöka ta sig loss så hon kunde bli av med de små surrande djävlarna som höll på att skaka henne sönder och samman. Men hennes händer hade svikit henne och hon hade gång efter annan avbrutits av nya, alltmer plågsamma orgasmer. Igen och igen hade hon tappat nyckeln och mödosamt fått hala hem den med snöret den var fastbunden i.

Någonstans fanns en tröstande tanke om att batterierna till de små demonerna som plågade henne måste ta slut förr eller senare. Men kände hon honom rätt så hade han sett till att de var nya och skulle räcka i timtal. Så ännu en gång började hon med skakande händer hala in nyckeln för att göra ett nytt försök i hopp om att lyckas innan nästa orgasm avbröt henne...